Olika sätt att bo
Det finns många alternativ för hur du kan bo. Alternativet till att bo på hyra är att äga bostaden eller en del. Det finns också olika typer av hyresbostäder.
I en studentkorridor har hyresgästen oftast ett eget rum med lås. Kök och badrum är gemensamt. I en studentkorridor kan bo allt från två upp till tio invånare, beroende på lägenheten. Studentrummet har oftast en billig hyra och föredras av studeranden som har en begränsad budget. I studentkorridoren har varje invånare ett eget hyresavtal och kan i allmänhet inte påverka vem som flyttar in i rummet bredvid.
Att dela en lägenhet är något som oftast kompisar gör, eftersom man måste lita på varandra. Bostaden kan vara en helt vanlig tvåa eller trea där invånarna har varsitt sovrum och den övriga lägenheten är gemsnam.
Ett kollektivboende är precis som namnet säger ett kollektiv där reglerna och formerna varierar. Ett kompisgäng kan bilda ett kollektiv, eller också utgörs kollektivet av personer som har samma ideologi eller intresen. Det finns också kollektivboenden som utvecklats kring ekologiskt boende.
Om du behöver en lägenhet för en kort tid, till exempel under tiden du sommarjobbar på en annan ort, kan du fundera på att hyra i andra hand. Särskilt studentbostäderna kan stå tomma på sommaren. Du hittar dem på till exempel skolans anslagstavla. Om bostaden helt överlåts åt underhyresgästen ska man komma överens om detta med hyresvärden. Om man hyr ut mindre än hälften av sin lägenhet åt någon annan behöver man nödvändigtvis inte fråga om tillstånd, men man måste se till att uthyrningen inte orsakar någon märkbar nackdel. Bostadens huvudhyresgäst ansvarar för vad underhyresgästen gör.Om den som vill hyra bostad inte har tillräcklig förmåga att skaffa en bostad som motsvarar behoven kan personen få hjälp. Detta kallas understött boende. För en handikappad person kan det understödda boendet vara en bestående lösning medan personer som rehabiliterar sig efter mentala problem oftast endast tillfälligt bor i en stödbostad. Även unga kan få stöd för att bo självständigt eller klara av livets olika bitar för att skapa en balanserad vardag. Detta är till för att bryta en ond cirkel som uppstått i unga år på grund av till exempel betalsvårigheter, rusmedel eller relationsproblem.
En ägarbostad kan skaffas om man av en eller annan orsak inte vill bo på hyra och har det kapital som krävs för att köpa en bostad. Bankerna beviljar lån för att köpa en bostad men oftast kan man inte få lån för hela bostadspriset. Innan bostadsvisningar lönar det sig att besöka banken och fråga om möjligheterna att få lån och om lånets storlek. För unga finns systemet för bostadssparande och stöd BSP. Det är avsett för unga i åldern 18-30 år som planerar att köpa sin första lägenhet.
Ett alternativ till at köpa en lägenhet är att skaffa en bostadsrättsbostad. Då betalar man till en början 15-30 procent av bostadens pris och efter det betalar man bruksvederlag, som är hyran för bostaden. En bostadsrättsbostad är trygg, eftersom man kan stanna så länge man vill i bostaden utan att behöva vara rädd för att hyresvärden fattar beslut som påverkar boendet.
Man kan även få en egen lägenhet via delägande. Då betalar den boende först endast en del av bostadspriset och äger därmed bostaden bara delvis. Den som byggt bostaden äger största delen av bostaden. Invånaren bor först på hyra och kan senare inlösa lägenheten.
Mera information om boende och dess olika former hittar du på Konkurrens- och konsumentverkets sidor.
Läs mera om boende i Finland på Nordens sidor.
Om du behöver mera råd och handledning kan du kontakta ungdomsinformations- och rådgivningstjänst. Kontakt uppgifter hittar du från Människor & Adresser.
Du kan dela dina egna tankar och synpunkter i ämnet, använda fältet nedan.
