Boendekostnaderna
Den första egna hyreslägenheten är oftast en etta eller ett rum i en cellägenhet. Cellen är det billigaste alternativet eftersom flera boenden delar på kostnaderna. En etta är oftast den dyraste formen av boende då man tittar till kvadratpriserna.
Många olika faktorer påverkar lägenhetens hyra. Om den ligger centralt, är rätt ny eller nyligen renoverad och har en massa kvadratmeter så gäller det för hyresgästen att vara redo att betala mer i hyra än för en äldre lägenhet som ligger utanför centrum. Även bekvämligheter så som bastu påverkar hyrans storlek. Dessutom spelar staden roll: det är dyrare att bo i en del städer jämfört med andra.
Då du bor på hyra ska du betala andra kostnader också och inte bara hyran. Vattenavgiften betalas antingen direkt med hyran eller skilt enligt förbrukning. Hur mycket vatten du använder visas med vattenmätaren. Avgiften kan vara en fast summa som bostadsaktiebolaget bestämt och som oftast multipliceras med antalet invånare. Om vattenavgiften till exempel är 15 euro per person och det bor två personer i lägenheten är summan 30 euro.
Bostadens nya invånare gör ett avtal med elbolaget. Avtalet kan göras på internet eller via telefon. Elräkningen består av kostnaden för den förbrukade elen och distributionen. Det är alltid det lokala bolaget som äger nätet som ansvarar för eldistributionen men du kan välja energiproducent om du vill. Man betalar oftast för elen i förväg och summan baserar sig på en uppskattning. Summan jämkas ut med en årlig utjämningsfaktura som baserar sig på den faktiska förbrukningen enligt elmätaren. Bastun, golvvärmen samt gamla och möjligen trasiga hushållsmaskiner äter upp mest el.
Studentbostäder har oftast gratis internet. Om internet inte erbjuds kan du skaffa anslutningen från operatorn själv. Det lönar sig att jämföra priser.
Alla ska betala Yle-skatten (tidigare tv-avgift) som samlas in oberoende av om personen äger tv eller inte. Alla som bor i hushållet betalar avgiften vars storlek beror på inkomsten.
Under flytten orsakar även inköpet av nya möbler och hushållsmaskiner, kärl och lakan och andra nödvändigheter kostnader. Många inköp blir billigare om du letar efter begagnade men fungerande saker på cirkulationscentralen eller lopptorget.
Många hyresgivare kräver att du tecknar en hemförsäkring. Det lönar sig att konkurrera försäkringsbolagen och leta efter den lämpligaste försäkringen. Om något går sönder betalar försäkringstagaren endast självrisken.
Du kan ansöka om stöd för bostadskostnaderna från Fpa. Stöden heter allmänt bostadsstöd, pensionstagaren bostadsstöd, studiestödets bostadstillägg och militärunderstödets bostadsunderstöd.
Mera information om olika stödformerna finns på Fpa sidor.
På Miljo.fi -sidor hittar du information om BSB-sparande.
Om du behöver mera råd och handledning kan du kontakta ungdomsinformations- och rådgivningstjänst. Kontakt uppgifter hittar du från Människor & Adresser.
Du kan dela dina egna tankar och synpunkter i ämnet, använda fältet nedan.
