Senaste inläggen

Här hittar du frågor som andra ungdomar har ställt, samt kommentarer och svar.

Sidor

Ett problem?

Hej, jag har länge drömt om att få uppmärksamhet från lärare och jag börjar nu undra ifall det är något konstigt? Jag lider av ångest och depression och jag pratar inte om det med någon i min familj. Jag fick kontakt med en lärare som lite sträckte ut sin hand till mig då hen märkte att jag mådde dåligt. Före det hände så drömde jag bara om det varenda dag: att hen skulle kontakta mig och fråga hur jag mår och att jag kanske skulle få gråta ut i hens armar. Nu fortsätter denna besatthet att få uppmärksamhet av en viss lärare, och jag undrar vad som kan vara felet? Jag får uppmärksamhet hemma om jag vill men jag vill inte prata med mina föräldrar om detta. Jag skulle hellre ta livet av mig själv än att prata med dem om det. Ibland så tänker jag: jag undrar vad hen skulle säga om det jag gör nu/hur hen skulle reagera. Jag tänker varenda dag på dem och lagar upp scenarios i mitt huvud om att jag skulle få prata med de lärare jag gillar. Är detta normalt? Att jag vill ha uppmärksamhet av mina favoritlärare?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej och tack för din fråga!

För det första: äsch att du mår dåligt, jag beklagar. Det är inga lätta bördor att bära, depression och ångest, och jag önskar så starkt att det här skedet i ditt liv snart ska vara ett minne blott och ditt mående bättre och livet ljusare. För så är det, även den mörkaste tid i livet är som vinterhalvåret (sådär på tal om vintervädret utanför kontorsfönstret), det går över, det blir ljusare - bara du har tålamod. Och gärna hjälp på vägen, för får man hjälp så är chansen så mycket större att det ska gå snabbare och bättre! Som att speeda förbi de här mörka månaderna ;)

Kanske är det så, att dina dagdrömmar och önskningar om att favoritläraren eller vissa lärare ska se hur illa du mår, egentligen är ett uttryck för att en del av dig faktiskt skulle vilja ha hjälp ändå? Att någon skulle SE dig, genomskåda dina murar och lögner om att ”allt nog är bara bra, tackar som frågar”. Kanske någon vuxen som skulle FÖSTÅ hur du känner dig - i motsats till tex vänner som kanske inte alla gånger kan sätta sig in i eller har kunskap om psykiskt illamående eller ens har energi nog att lyssna på andra utan har fullt upp med sina egna liv. Och kanske någon vuxen som skulle kunna axla en liten del av din börda, kanske ge konkreta råd och överhuvudtaget ha empati för din situation?

Nu vet jag ju inte om du redan är diagnostiserad med depression och ångest och om du därför redan har professionell hjälp – och naturligtvis skulle det vara jätteviktigt för dig att få stöd och råd av någon som verkligen kan det här med psykisk ohälsa – men just lärare kan ha en speciell roll i våra liv. Vi kanske ser dem som förebilder eller som ”livräddare” vi kan förlita oss på, de skiljer sig från både föräldrar och från proffs som kuratorer eller psykologer.

Jag kan förstå att det kan ta emot, till och med kännas omöjligt, att prata med egna föräldrar om hur man mår. Man kan tänka sig att många unga befarar att det skulle kunna väcka ganska komplicerade känslor i en del familjer om man gjorde det, till exempel om föräldrarna på något plan tog det som kritik mot deras sätt att ”sköta” och fostra sitt barn, som ett misslyckande. Det hör också till utvecklingen i ungdomen att gärna hellre söka sig till nya förebilder än att be om hjälp av föräldrarna, bland annat för att det kan kännas som att man själv misslyckats med sin självständighetsutveckling på något vis då. För den vanliga österbottningen kan det överlag vara svårt ibland att berätta för någon alls när det känns skit. Vi får så lätt för oss att det visar på svaghet eller oförmåga att sköta om oss själva, att det tar på stoltheten eller att andra ska ”skvallra om oss ut på byjin”. Nå, numera talas det ju tack och lov allt mer öppet om psykisk ohälsa överlag, så allt fler fattar ju att det inte är något att höja på ögonbrynen och himla med ögonen åt.

Angående det där med att önska att någon skulle se hur illa man har det och faktiskt, på ett seriöst sätt, fråga hur man mår är mycket vanligt när man mår dåligt. Så nej, det är inte onormalt att du känner så. Det är redan fullt förståeligt att en del av en själv vill ha bekräftelse av de man respekterar när man tvivlar på sitt eget värde, man behöver utomståendes bevis på att man nog är värdefull, oavsett illamåendet. Därför är det vanligt att unga som insjuknar i psykiskt illamående exempelvis känner sig väldigt besvikna på sig själva när de inte längre orkar vara duktiga inför sina favoritlärare.

Att själv sträcka ut handen och bokstavligen be om hjälp kan kännas oöverkomligt, omöjligt, fastän man nog vet att man borde. Man har kanske inte orken, är kanske rädd att det ska öppna en avgrund av djupare problem som man sedan måste ta itu med, tvivlar på att man mår ”tillräckligt dåligt” eller allmänt inte är värd att få hjälp, vet kanske inte hur man ska sätta ord på det man känner eller överlag är rädd att ingen ska ta en på allvar. Men ändå måste man oftast själv ändå vara den som sträcker ut handen, eftersom folk runtomkring en helt enkelt inte är tankeläsare. Många som mår psykiskt dåligt jobbar ju dessutom jättehårt på att ”hålla masken” så att det kan vara svårt att se igenom dem. Folk kan i allmänhet också tveka inför att fråga hur det faktiskt är av någon annan, eftersom de exempelvis kanske inte känner att de själv kan tillräckligt mycket om psykiskt illamående för att kunna vara till hjälp. Eller så är de kanske själva så stressade, trötta och upptagna av vardagsliv att de inte kommer sig för att stanna upp, verkligen lägga märke till, alla runt sig.

Mitt råd är därför följande: gå fram till din favoritlärare vid lämplig tidpunkt och säg ”Du frågade en gång hur jag mår. Kan du fråga det igen?” Hen kommer troligen genast att fatta att du behöver bry, empati, till och med en famn att gråta i. Är hen en manlig lärare kanske hen tvekar inför att krama en kvinnlig elev, så det måste du acceptera i så fall, medan kvinnliga, österbottniska lärare nog brukar kunna kramas och erbjuda en axel att gråta mot när det behövs ;). Men ta verkligen chansen då och berätta ärligt hur det känns. Tänk inte ens tanken att det skulle kunna påverka dina betyg eller något, nu är hen bara en vuxen i ditt liv som du känner någorlunda förtroende för. Ett tips är sedan att be just denna lärare hjälpa dig till mera hjälp, tex boka tid till kuratorn eller komma med till ungdomsmottagningen/psykologen osv. I alla fall inte protestera när hen föreslår det – för vännen, du vet att du behöver hjälp. Var femte finländare har någon form av depression under någon period av livet och med hjälp kanske den här perioden av ditt liv behöver inte alls bli så lång.

Stor kram, Ungdomsinformatören Liselott

Obehag i ändtarmen

Hej! Jag har på sistone märkt att det känns lite obehagligt i ändtarmen, vet inte hur jag ska beskriva men som om där finns något som flyttar på sig typ. Har kunnat känna så vääldig sällan i säkert flera år men nu detta år har det varit kanske varje månad eller vecka. Borde inte vara springmask då det inte syns på avföringen... kunde det helt enkelt bara vara avföring som ligger på någonstans och "skaver"? Hoppas ni förstår vad jag menar lite!

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hejsan. Tack för ditt brev. Det är väldigt svårt att ta ställning till varför du känner obehag i ändtarmen. Jag antar att det inte kommer blod från ändtarmen, då skulle du säkert skrivit om det. Det som jag kommer att tänka på enligt din beskrivning är inre hemorrojder. Det kan ge en känsla av obehag samt eventuellt en liten blödning vid avföring. Det är egentligen först när hemorrojdern sticker ut från ändtarmsöppningen som man börjar känna smärta vid avföring. Du funderar om det kan vara en liten mängd avföring som ligger och skaver i ändtarmen, det är väl inte helt omöjligt, speciellt om du har inre hemorrojder. Om du har problem med hård mage/förstoppning så skulle det vara bra att få magen att fungera regelbundet och att inte avföringen är för hård. Det som är bra att äta vid hård mage är bla grovt bröd, plommon, frukter och grönsaker samt att dricka tillräckligt med vatten. Daglig motion påverkar också positivt. Om dina symtom fortsätter så rekommenderar jag dig att uppsöka läkare för undersökning av ändtarmen. Ha en bra höst! Hälsningar Eva-Maria, hälsovårdare&sexualrådgivare, Ungdomsliv.fi

Vågar inte. Orkar inte.

Vad ska jag göra då jag vet att jag måste ta ett stort steg för att må bättre och få en bättre framtid, men inte orkar/vågar ta steget? Jag har ångest som påverkar mig vardag, mina relationer och min syn på framtiden. Jag går och pratar med någon och jag har även pratat med en läkare. Jag har blivit erbjuden mediciner och "riktig" terapi för att hantera min ångest men jag är inte så villig att ta emot hjälpen. Jag vet exakt vad jag kan göra för att få den hjälp jag behöver men jag har inte lust att ta tag i mina problem. Jag tycker om att låtsas som att jag är okej och att jag inte behöver hjälp även fast jag behöver det. Hur ska jag få motivation att ta tag i ett sånt stort problem? Hur ska jag klara av att förlora så mycket bara för att skaffa hjälp?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hejsan.

Tack för ditt brev. Du har redan tagit ett steg i rätt riktning för att börja må bättre och för att få en bättre framtid. Det steget tog du när du gick och pratade med personen och läkaren du skriver om. Du skriver att du har ångest, kanske även deprimerad? Känner man sig nere är det svårt att hitta motivationen. Antar att du inte har lust att ta tag i dina problem för du vet att du kommer att må tillfälligt sämre när du river upp dina sår/börjar prata om dina problem. Du skriver också att du kommer att förlora så mycket när du öppnar upp dina problem, det är klart att du drar dig för detta. Du står nu vid ett vägskäl, i en korsning. Du har två vägar att välja på. Den ena vägen är att inte ta emot hjälpen du blivit erbjuden, inte öppna upp dina problem, fortsätta att hålla upp falska kulisser och låtsas att allt är bra. Om du väljer denna väg kommer din ångest att fortsätta, du kommer inte att börja må bättre och din syn på framtiden kommer att vara mörk. Om du tar den andra vägen, tar emot hjälpen du blivit erbjuden, öppnar upp dina problem och kanske förlorar något viktigt i ditt liv. Denna väg är tung att gå, men det är en väg du måst gå om du vill börja må bättre, vill få en ljusare framtid. Genom att jobba med dina problem så blir det lättare så småningom. När du mår bättre så kanske du hittar något/någon som är ännu viktigare än det du eventuellt förlorar när du börjar jobba med dina problem. Motivationen hittar du genom att tänka på att ditt välmående är det absolut det viktigaste för dig. Du är viktig och värdefull! Därför ska du sköta om dig själv för det är din rättighet att få njuta av livet. Sköt om dig!

Hälsningar Eva-Maria, hälsovårdare & sexualrådgivare, Ungdomsliv.fi

Biverkningar av p-piller efter flera månader

Hej
Jag är nu inne på min femte p-pillerkarta och har först nu börjat få några biverkningar som jag inte är säker på om de kommer från pillerna eller inte.
Sedan jag började äta p-piller har jag gått upp lite i vikt, men den senaste månaden har det känts som om det plötsligt och snabbt börjat synas på min kropp och jag har ganska snabbt lagt på mig två kilo till. Detta har jag märkt genom att alla mina byxor börjat kännas spända i midjan och min "muffin top" blivit synligare. Jag har helt enkelt insett att jag har mer fett på kroppen än tidigare. Jag har inte på något sätt ändrat mina mat- eller motionsvanor, så skulle vilja veta vad det kan bero på?
För någon dag sedan fick jag en mellanblödning som bara höll i sig i ~sju timmar. Jag har bara fått en mellanblödning en gång tidigare, och det var under första månaden. Varför får jag det nu? Är det inte meningen att biverkningarna ska sluta efter ca tre månader? Det enda som var annorlunda den dagen var att jag tog mitt piller ungefär sex timmar senare än vanligt (enligt bipackssedeln så får jag missa tiden med upp till 12 timmar).
Under min senaste mens hade jag lätt blödning och den höll i sig i 2,5 dagar, jämfört med medium+lätt blödning i fem dagar. Det kan dock vara värt att tillägga att jag varit extremt stressad med jobb+skola i två-tre veckor före och under mensen, och att jag innan jag åt p-piller ibland missade min mens när jag varit stressad. Jag antar att det var pga stressen som den var annorlunda, men kan det ha varit något annat?
Jag har inte missat ett enda piller, högst fem piller under dessa fem månader har jag tagit senare än vanligt men inom 12 timmar, och jag har hittills fått mens vid slutet av varje karta. Jag har haft sex (med min pojkvän) utan kondom lite då och då sedan jag ätit alla piller på andra kartan. Jag borde alltså inte vara gravid.
Tack på förhand!

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hejsan.

Tack för ditt brev. Det är vanligare att biverkningarna av preventivmedel kommer genast efter starten av p-piller och tar sedan slut efter ett tag om hormonen passar. Ibland fortsätter biverkningarna även efter tre månader och då kan man konstatera att hormonen inte passade, då kan man byta till något annat p-piller som innehåller andra hormoner. Det finns andra än du som fått biverkningar senare, efter tre månader, det är inte lika vanligt men det är fullt möjligt att kroppen reagerar så. Hur kroppen reagerar av hormoner och p-piller är väldigt individuellt. Den absolut vanligaste biverkningen är humörssvängningar men även droppblödningar, viktökning och hudproblem mm kan förekomma. Speciellt hudproblem och viktökning syns först senare, inte genast man börjar med sina piller. Om man går upp i vikt så syns det för de flesta först runt magen och midjan, "muffin toppen" blir synligare, som du skriver. Viktökningen kan vara tillfällig, en reaktion på p-pillerna. Genom sunda vanor och motion får du säkert bort den två kilon som nu ökat. Precis som du skriver så kan mensen ibland utebli pga stress, speciellt om man inte använder preventivmedel men ibland påverkar stress även när man använder p-piller. Att du tagit ditt piller lite senare borde egentligen inte påverka, eftersom du ändå tagit det inom 12 timmars gränsen. Visst vet jag att endel kvinnor är känsliga och får lätt droppblödningar om de inte tar sitt piller riktigt regelbundet, även kast på 6 timmar kan ibland ge droppblödningar. Nu skriver du inte vilket p-piller du äter. Det är rätt stor skillnad på pillerna. Det finns p-piller som inte håller mensen lika regelbunden, äter man ett sånt piller så kan det förekomma droppblödningar eller mensen kan utebli helt. Det att du senast endast hade en sparsammare blödning som varade kortare tid än vad det brukar, kan fullt bero på dina p-piller eller stressen du känt av. Tycker att du kan fortsätta med dina p-piller ännu någon månad om de passar ditt humör. Följ med om vkten slutar öka och ifall mellanblödningen lämnar bort. Ifall du fortsätter att öka i vikt eller har problem med mensen ännu efter någon månad då tycker jag du ska ta kontakt med rådgivningen varifrån du fick dina piller för att byta till något annat piller. Ha en bra fortsättning på hösten!

Hälsningar Eva-Maria, hälsovårdare & sexualrådgivare, Ungdomsliv.fi

mentalt störd?

Hej, jag är 14 år och det känns som hela mitt liv har gått åt helvete. När jag var 10 år började jag får extremt mycket ångest och redan på 5an fick jag ett självskadebeteende, idag har jag 3. Jag är grovt depprimerad och är ätstörd. Har varit inlagd på sjukhus 3 gånger på grund av mina självmordsplaner och ätstörning. Jag har också jättegrova sömnproblem. kan sova 0-2h per natt har fått medicin för det nu. I alla fall jag har oxå fått medicin för min deppression men vill inte ta de. har gått hos flera psykologer och jag hatar allt dethär jag vill bara känna mig normal, men hur? jag vill bara slippa alla läkare som lovar ha tystnadsplikt men ändå berättar allt till mina föräldrar. vad ska jag göra? hjälp mig?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej.

Tack för ditt brev. Mycket tråkigt att du redan i så ung ålder tycker att ditt liv gått åt helvetet. Förstår av ditt brev att du mår jättedåligt. Du har ätstörning, du sover knappt något alls, du har självmordstankar, du har varit inlagd på sjukhus mm, du mår verkligen dåligt. Det som är positivt med ditt brev är att du förstår själv att du mår dåligt och att din omgivning har reagerat på hur dåligt du mår och de försöker hjälpa dig. Min fråga till dig är nu, vad gör du för att börja må bättre? Du vill bara känna dig normal, precis som alla andra i din ålder vill. Ingen vill vara annorlunda, skilja sig från gänget. För att bli frisk måste du fortsätta att äta medicinen som du fått mot depressionen, det är mycket viktigt. Mediciner hjälper dig och du blir inte frisk utan medicin. Att prata med läkare och psykologer hjälper dig. Det finns en orsak till varför du har blivit sjuk, det kan tex vara en eller flera händelse som gjort dig sjuk. Genom att prata med psykolog så kan du få ordning på dina tankar. Vi människor är gjorda så att trots att vi försöker glömma och inte tänka på tråkiga saker så spökar de i vårt undermedvetna och gör så att vi mår dåligt. Genom att gå igenom det tråkiga, prata med någon om det så kan du börja må bättre, så småningom.  Läkare och psykologer har tystnadsplikt med de är också skyldiga att informera tex dina föräldrar om din situation. De gör det för ditt bästa, för att dina föräldrar ska förstå hur allvarlig din situation är och för att de ska kunna stöda dig i din process att bli frisk. För att börja må bra måste du nu samarbeta med läkare och psykolog, samt äta de mediciner som du fått fått. Det är fullt möjligt att bli frisk och kunna leva och njuta av livet än. Sköt om dig!

Hälsningar Eva-Maria, hälsovårdare&sexualrådgivare, Ungdomsliv.fi

Läckande tampong

Min fråga är att ibland läcker min tampong lite fast den inte är full. Varför blir det så? Hur ska jag göra för att det inte ska bli Så?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej.

Tack för din fråga. Rekommenderar alltid att man använder trosskydd trots att man använder tampong för det kan nog läcka ut lite blod trots tampongen speciellt om du har riklig mens och tampongen blivit full. Nu skriver du att din tampong läcker trots att den inte är full, det är också möjligt. Det finns flera modeller av tampoger. De tamponger som finns inne i en hylsa är längre och smalare modell. De andra tampongerna är sedan kortare och bredare. Försök att testa på olika modeller, ifall någon annan modell är bättre för dig och inte läcker lika lätt. Det finns ju även olika storlekar, kanske det även löns att byta till en större tampong. Tampongen ska ju sättas ordentligt in i slidan, så att det inte skaver eller du känner av den. Om du känner av tampongen och den har lämnat för långt ut läcker den helt säkert. Så mitt råd är, testa dig fram ifall du hittar en tampong som inte läcker och använd även trosskydd.

Hälsningar Eva-Maria, hälsovårdare&sexualrådgivare, Ungdomsliv.fi

Göra dildo hemma?

Hej! Jag undrar om man kan använda något hemma som dildo? I så fall, måste man ha kondom på de?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej.

Tack för din fråga. När du gör en dildo hemma så behöver du tänka på att det du använder inte är för vasst och att det inte går lätt sönder. Egentligen kan du sedan använda dig av nästan vad som helst, en morot, en korv, skaftet på en slev, skaftet på en hårborste mm. Det är bara att låta fantasin flöda. Det jag inte skulle rekommendera är tex halsen på en glasflaska. Fundera också vilken storlek som är den passliga för dig. Rekommenderar dig att trä en kondom på det du använder, för det första för renlighetens skull men också ifall det lossnar bitar från din leksak. Vet också att det finns människor som gjort dildon hemma av cernitlera. Av leran kan du göra dig en dildo i exakt den storleken som passar dig, den är även hållbar efter att den varit i ugnen och stelnat. Använd kondom på. Trots att du kan använda dig nästan av vad som helst i hemmet så skulle jag ändå rekommendera dig att köpa eller beställa en riktig dildo. De är trygga att använda, går inte sönder. De är även lätta att tvätta av efter användandet. De flesta köpta dildonhar även vibrator, vilket ökar njutningen. Om du beställer en dildo på nätet så kommer den hem i ett paket utan reklam på, inget vet vad du beställt hem. Hoppas du hittar dig en passlig leksak.

Hälsningar Eva-Maria, hälsovårdare&sexualrådgivare, Ungdomsliv.fi

Va händer

Ja gick på toa o hade fått min mens så jag tog mitt första ppiller nånsin för ja ska börja med det men nu har de gått fyra timmar sen ja tog pillret o har inte blött mera va hände??

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hejsan.

Tack för din fråga. Svårt att säga exakt vad som hände men det vågar jag säga med säkerhet att du behöver inte vara orolig. Du har gjort rätt, börjat med ditt första p-piller på mensens första dag. Varför du inte sedan blödde under de fyra följande timmarna är svårt att säga. Rekommenderar dig nu att fortsätta med dina p-piller precis enligt de anvisningar du fått, trots att mensen kanske tog slut. Nu är det bara speciellt viktigt om mensen tog slut att du använder dubbelskydd av kondom om du har samlag under den följande veckan, trots att du fortsätter med dina piller. I fortsättningen kommer mensen under pausen, alltså medan du äter dina fyra sista piller eller under pausveckan, beroende på vilket piller du börjat med. Ha en bra höst!

Hälsningar Eva-Maria, hälsovårdare & sexualrådgivare. Ungdomsliv.fi

övis

hej! är otroligt orolig över mitt betyg. Det enda jag vill är att komma in i övis gymnasium men har just nu ett medeltal på 8,6 men känner att jag kommer sänka. kan inte tänka på något annat en mitt gymnasieval och spänner mig och är jätte rädd för att skriva mina prov. I min årskurs är vi dessutom jätte många och är rädd att medeltalet höjs mycket så att jag inte slipper in.

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej!

Tack för din fråga! Först och främst är det jätte bra att du har varit så modig att du erkänner för dig själv att du är osäker och rädd. Det är nog ganska vanligt att man spänner sig för kommande studier, som du skriver är ni flera på er klass. Du har ett ”högt” medeltal och om det sänks så troligen sänks det inte så mycket att du inte kommer in. Det lägsta medeltalet för att bli antagen varierar från år till år. Med ditt goda medeltal har du goda möjligheter att bli antagen. Du kunde boka tid till studiehandledaren redan nu och diskutera med hen om dina framtida studieval . Hen kan säkert råd giva dig med dina nuvarande studier så du når ditt mål!

Trevlig Höst!

Ungdomsinformatör TiinaP

blotta sig

Är det lagligt som myndig person att ha nakenbild på sig själv till exempel skype, mejl osv så andra personer kan ta del av det? eller är det olagligt?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej!

Tack för din fråga! Att ha nakenbild/er på sig själv till exempel på Skype så är lagligt i princip. Du kan mejla dina nakenbilder lagligt. Men hur mottagaren till mejlet upplever saken kan ändra saken till olagligt, ifall hen upplever att du sänder hen kränkande post.  Många sociala mediers kanaler så godkänner inte bilder var man är naken eller annat opassande material. Då blir man i vissa fall blockad från tjänsten beroende på hurudan material man har delat. Du bör läsa noga alla användarvillkoren på olika kanaler.   Att dela andras bilder olovligt på nätet är olagligt ! Det gäller också att fråga av sig själv är man beredd att se sina naken- bilder på nätet om typ 10 år eller om 20 år , vad berättar det om mig som person. En sak som man ska också fundera på är att det är lätt att ladda upp bilder på nätet men väldigt svårt att få bort dom , fast man skulle själv ta bort dem så finns dem troligen som metadata på någon server.

Hoppas du fick svar på din fråga !

Ha en trevlig höst!

Ungdomsinformatör / TiinaP

Sidor