Senaste inläggen

Här hittar du frågor som andra ungdomar har ställt, samt kommentarer och svar.

Sidor

bröstens utseende

Hej

Mina bröst har utvecklats ganska mycket (kom i puberteten då jag var elva) men mina bröstvårtor är jätte konstig form. Kommer de att ändra eller måste jag operera dem? Jag har inte alls någon knopp på dem utan bara en rund topp.

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej och tack för din fråga.

Alla bröst är olika och unika. Utveckling tar sin tid, så vänta bara i fred. Om du vill diskutera mera om saken kan du till exempel ta upp frågan med hälsovårdare i skolan.

Har det så bra och trevlig sommar.

Handledare - Ungdomsliv.fi

Förändrad situation på arbetsmarknaden pga viruset

Hej!

Jag har sedan flytten hemifrån då jag var 19 år hunnit avlägga en kandidatexamen från humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet, men förstod för ett par år sedan att det jag hade studerade (till lärare) ville jag inte heller bli. Jag har i hela mitt liv haft svårigheter med att hitta vad jag vill över huvudtaget jobba som i mitt liv, och då var jag duktig i skolan och gymnasiet, och jag har haft Aspergers sedan jag var liten, och senaste tiden haft press från mina föräldrar på att hitta min grej, och då hade jag förra året (2019) lyckats avlägga en yrkesexamen till hotellreceptionist och gått en kurs för att bli Helsingforsguide, eftersom jag hade alltid tyckt om att jobba inom turismen, men nu när virusläget är här, så har jag blivit permitterad från de två jobb jag haft (som kvällshjälp på Hotell Lilla Roberts och guide för kryssningsgästerna). Det var just sådant jag verkligen gillade att jobba som men nu är det borta och mitt liv är i spillror och jag är igen tillbaka hos mina föräldrar tillsvidare. En Sveaborgskurs jag gick blev också avbruten; det enda jag håller på med är en nybörjarkurs i estniska för tillfället. Jag vet inte hur jag ska gå vidare, hade redan ansökt i mars till Haga-Helia om att studera hotell- och restaurang eller turismbranchen vidare (jag kommer under inga omständigheter att tvinga på mig en magistersexamen från uni för att jag har hållit tillräckligt på med det förut). Finns det alls någonting jag kan göra nu? Jag har min Youtube-Kanal sedan 2009 och får inkomster via den, men dom inkomsterna har aldrig räckt till för att enbart kunna leva på i Helsingforsregionen, jag fyller 27 i november (och närmare 30), och jag är så orolig för vad som ska bli av mig; jag har redan misslyckats tillräckligt mycket förut med att hitta min grej och hitta jobb som skulle stimulera mig. Jag är både musikalisk och språkkunnig. Vad är situationen på arbetsmarknaden då, vilka jobb finns över huvudtaget där man kunde med mina kvalifikationer (och problem med att jag inte har så mycket kontakter tyvärr) så snart som möjligt kunna bli anställd och med tanke på virusläget inte heller är kontaktjobb, även om konkurrensen är stor, och jag vet att många andra söker samma jobb som jag. Jag har inte heller någonsin varit vidare intresserad av olika distansjobb och med marknadsföringsgrejer och liknande, nu då jag också inte haft lätt med att handskas med pengar. Jag tror inte att turismen kommer att försvinna, men de nästa två åren kommer konkurresen antagligen att stiga mera, beroende på virusläget, förstås. Tackar för svar!

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej och tack för din fråga. Väldigt många unga människor är i samma situation som du. Korona viruset har ändrat situation på arbetsmarknaden på många sätt. Det är verkligen synd när du har hitta den typ av jobb du gillar. Det som du kan göra med sommarjobb är att vänta om du eventuellt kommer tillbaka till arbetet när begränsningarna upphörs. Har du  registrerat dig som arbetslös arbetssökande? Du hittar ytterligare information på TE-tjänsters webbplats. Eftersom du har haft jobb och är nu arbteslös du har rätt till ersättning under vissa villkor.

Du fråga om det finns något som du kan göra nu. Jag hoppas att du får en plats att studera vid Haga-Helia. Svaren kommer ju snart. Fortsätt med din YouTube-kanal utan vidare. Även du skrev att de inkomster räcker inte till så är det ju åtminstone lite framåt. 

Jag tror att du skulle få bra stöd för dina reflektioner från Navigatorn (Ohjaamo på finska). De stöder i frågor som rör arbetsliv och utbildning. Du hittar ytterligare information om Navigatorn - Ohjaamo Helsinki på deras webbplats

Hoppas att du fick lite hjälp.

Har det så bra, Mika - Ungdomsliv.fi

Pverkan

jag undrar vad finns det för saker som kan påverka en i livet ller hur man är som person.

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej. Din fråga är inte riktigt lätt. Jag skulle säga att det främst handlar om de val du gör. Vilka värden väljer du för ditt liv, vilka värden styr ditt liv. Du bör lyssna på din egen röst och tänka på vad som är viktigt för dig. Det viktiga är att du gör det du mår bra med. Dina vänner kan bedöma dina val, men när du har tänkt på dem noggrant, lev efter dem.

Har det så bra, Mika - Ungdomsliv.fi

Min mamma lämnar mig aldrig ifred!!

Hej!
Under det senaste halvåret så har jag haft ätstörningar och gått ner i vikt. Mina föräldrar märkte det under sommarlovet och vi åkte direkt till bup för att få hjälp. Det tog ett långt tag innan det blev någon skillnad på vågen, men tillslut så gick jag upp lite i vikt såsmåningom. Men under den här tiden har jag inte haft något liv alls. Min mamma är extremt kontrollant och har bara tagit allt ifrån mig. Jag får inte träffa vänner, åka buss. Jag måste argumentera och bli otrevlig i minst 1h innan jag får stanna efter skolan för att plugga med mina kompisar.

Detta har lett till att jag hatar min mamma, extremt mycket. Allt hon pratar om är sjukdomen. Så fort jag har lite ont i foten, så säger hon ”det är ju pågrund av maten du vet.” Jag hatar henne så sjukt mycket! Men jag vill inte hata henne. Men allt kretsar runt mat, och inte att jag ska bli lycklig. Nu när jag snart är frisk så kan hon inte se/acceptera att allt snart är över, och låta mig leva ett normalt liv igen. Jag ORKAR inte längre, och vill bara dö.

Hon lyssnar inte på mig, och när jag försöker förklara det för henne säger hon bara ”det är ju ditt egna fel”. Hon har alltid varit så kontrollant, när jag var ca 14 så kom hon in och skrek på mig och blev JÄTTEarg när jag höll på med mobilen efter 22. Hon tog den till sitt rum. Detta är exakt likadant, hon ska göra det hon tror är rätt. Det finns inget annat. Men jag vet verkligen inte vad jag ska göra längre. Jag behöver hjälp, för hon lyssnar inte. Vad tycker ni jag ska göra? Och snälla, svara inte att ”det är bara för att hon är orolig att jag ska bli sjuk igen”, jag vet redan det. Men någon gång måste hon ju släppa allt och inse att det är över.
Mvh

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej

Tack för din fråga. Bra att du har hittat hjälp med dina ätstörningar och din vikt har gått up såsmåningom.

Jag tror att din mammas kontroll beror på att hon är orolig för din hälsa och kanske inte litar dig helt. Jag tror att det skulle vara bra för dig att berätta för din mamma hur du känner när hon kontrollerar så mycket. Det har du antagligen gjort redan, men kunde ni diskutera det med hela familjen. Inte när situationen är på, utan separat. Berättä hur du tror att det skulle bli bättre. I sådana situationer, när det finns en i familjen som har en ätstörning, går många föräldrar också i familjeterapi. Det hjälper föräldrar att förstå situationen och hjälper hela familje att överleva det värsta.

Har det så bra, Mika - Ungdomsliv.fi

 

 

Hej!

Jag, 17 år, har en "typ" flickvän som har haft allvarlig problem med anorexia för några år sedan... Har fått återfall på andra gång. Hennes läkare har påstått att det finns risken att min typ flickvän kan dö på tredje gång.

Jag blev hennes pojkvän några månader efter när jag fick reda på hennes bakgrund för halv år sedan. Jag var helt chockat och fascinerad av vad hon har berättat om sin bakgrund. Jag har aldrig tänkt mig att förälska i någon som är djupt kräsen, men trevlig och omtänksam.

I nuläget äter hon medicin dagligen som läkare rekommenderar, bara så du vet att jag har provat att smaka hennes medicin. Några är faktisk ok, men de flesta mediciner är inte alls gott.

Jag har ingen aning om vad för relationer du och din mor har. Det verkar som att din mor begränsar ditt frihet. Men din mor har ansvaret över ditt liv och ekonomi tills när du är myndig, det gäller samma sak som mig. Men du kan vinna hennes förtroendet, genom att övertyga någon annan som kan tala för din mor att du mår bättre än någonsin tidigare. Till exempel att dina kompisar bör umgås med din mor, så att dina kompisar kan berätta hur du mår och vad du har gjort. Det är ett sätt att bevisa för din mor att du mår bättre än tidigare.


Eller du ändrar ditt beteende som din mor inte känner igen. Till exempel att bli mer positiv åt vad din mor säger, även om det handlar om ätstörning. Du kan gärna säga "Jaha, det är intressant att veta vad du tycker. Men jag håller inte med allt vad du tycker. Kanske har du inte tänk på..."


Min "typ" flickvän har berättat litegran för mig om hennes relation med hennes mor. Beklagar för jag har inte frågat henne om det. Det angår inte mig. Jag kan gärna återkomma att berätta mer om min flickväns relation med hennes mor eller någonting. Jag har lärt mig om olika sorts ätstöringar tack vare min "typ" flickvän.


Hoppas att du får nyttan av den här meddelanden. Du får gärna prata med mig via chat eller vad du vill. Ha det så gott :)


P-piller

Hej,
När man börjar med p-piller för första gången spelar det någon roll när i menscykeln man börjar?
Om man börjar mitt i har man då inte mens förrän kartan är slut?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej,

Lättast är det om du börjar med dina p-piller vid mensens första dag. I princip kan du börja med dina p-piller när som helst i menscykeln men om du börjar mitt i så måste du skydda dig med kondom under den första veckan, och det finns också en större risk för mellanblödningar (eftersom din mens kanske normalt skulle komma redan tidigare).

Så jag föreslår att du väntar på din nästa mens, och börjar med pillren då.

Kram

Tessi

Gå ett till gymnasium

De här kanske är helt fel ställe att fråga den här frågan på, jag vet inte, men jag vet inte vem jag annars ska ställa frågan?
Jag undrar om hur det är att gå ett till gymnasie efter att man redan gått en plugglinje, jag går natur nu, men skulle inte vela gå en högskola efter det, jag skulle vilja gå ett yrkesgymnasium, är det konstigt att gå ett till gymnasium? Jag vet vad jag vill jobba som och det kan jag göra om jag går ett yrkesgymnasium, jag kan ju såklart gå en högskola också men jag känner att jag inte orkar plugga så mycket mer nu, skulle inte i nuläget klara av att plugga ännu mer än vad jag måste nu. Så hur är det att gå ett till gymnasium? Och måste jag då läsa t.ex. religion och allt de för jag borde väl ha gjort det om jag redan gått ett annat gymnasium?

Problem

Hej! Jag är en 13 årig kille som går i sjuan. Jag har flera problem.
jag är väldigt osocial och på grund av det så har jag inga vänner i skolan. På rasterna så går jag till skogen, där slipper jag alla!
Jag går alltid runt med ilska inuti mig. Jag tänker hemska, mörka tankar om andra jag hatar. För att bli av med lite av ilskan kan jag rita mörka, blodiga saker. Jag är väldigt negativ till nya människor. Så fort jag träffar någon ny utgår jag ifrån att den är en idiot. Jag brukar inte äta på dagarna eftersom att jag inte vill sitta med någon i matsalen. Skolan är jobbig. Speciellt idrotten. Jag hatar sport och att samarbeta med andra. Tvånget till att vara med andra på idrotten och i skolan i huvudtaget gör så att jag blir galen och det går ut över min mamma hemma sen. Jag är helst för mig själv och lyssnar på min metal, spelar data-spel eller kollar på något. Jag har väldigt svårt att respektera andra för t.ex deras religion, musikstil eller hur dom är. Jag hatar all religion förutom satanismen, och nej, inte den här att man dyrkar Satan. Hiphop stilen hade jag viljat förbjuda. Jag pratar med en kurator på skolan. Men jag tänkte att jag kanske kunde få lite hjälp med mina problem någon annanstans också.

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej Leon!

Vet du, det låter som att du mår mycket illa. Alla de saker du beskriver, från att fly till skogen till satanismen är symptom på det här, lite olika sorter bara. Att exempelvis vara ständigt arg är ett sätt att låta känslorna få något utlopp i alla fall, det kan vara lättare att vara allmänt arg än att försöka sätta fingret på vad det egentligen är man känner.

Du nämner att du inte äter på dagarna, mat behöver du! Kroppen behöver energi och din hjärna behöver energi för att orka med skolan och vardagen. Jag skulle så gärna vilja att du äter i skolan, men som du nämner vill du inte vara i  matsalen. Men ta i så fall med dig något ätbart hemifrån som du kan äta. En grund för att må bra är att sova och äta ordentligt. En fråga som jag skulle vilja ställa dig är att ”Kan du ändra på något i din vardag för att du ska må bättre, isf vad? ” Börja med en sak och se hur de känns efter några dagar.

Det är jätte bra att du pratar med kuratorn på skolan, och de kanske skulle vara skäl att fråga hen efter råd varifrån du kan få mer hjälp. Om din mamma inte vet hur du mår, berätta för henne eller om det finns någon annan vuxen som du litar på.  

Den känslan du har nu och hur du mår, kom ihåg att det inte är föralltid! Våga be om hjälp och ta emot hjälp! Du är redan på god väg. Ta hand om dig!

Kram, Ida

Valet

Varför röstar man vart fjärde år?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej och tack för din fråga

Vi har olika val i Finland, bl.a kommunalval och riksdagsval. Kommunalvalet hålls vart fjärde år, såväl som riksdagsvalet. Val av republikens president (presidentval) hålls vart sjätte år och val av företrädare i Europaparlamentet (Europaparlamentsval) vart femte år. Alla nämda val är s.k. "allmänna val" vilket betyder att rösträtten vid val är allmän. Med andra ord har var och en som uppfyller vissa lagstadgade förutsättningar rätt att rösta.

ytterligare information om olika val hittar du från justitieministeriets valsidan, www.vaalit.fi/sv

mvh, Mika - Ungdomsliv.fi

Jobb

Vad fins det fär jobb?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej!

Va roligt att du funderar över jobb! Om man är 15 år och fullgjort sin läroplikt, dvs gått ut grundskolan, får man anställas i ett ordinarie arbetsförhållande ("vanligt" jobb, sommarjobb eller visstidsanställning). Kom ihåg att de alltid är bra att skriva ett arbetsavtal, så både arbetsgivaren och du har nerskrivit det som ni kommit överens om.

När man är under 18 år så får man inte arbeta med allt, vissa arbetsuppgifter är förbjudna. Här kan du läsa mer ingående om vad en ung arbetstagare får jobba med https://www.tyosuojelu.fi/web/sv/anstallningsforhallande/ung-arbetstagare .

Du kan kolla upp på sidan https://paikat.te-palvelut.fi/tpt/?lang=sv vad de finns för jobb där du bor. Många lediga jobb kommer inte ut via en annons, så jag skulle råda dig att gå och fråga runt till olika företag och butiker(t.ex. Citymarket, K-market, Prisma osv.) om de har något jobb ledigt. Ett till tips är att fråga runt av släktingar och vänners föräldrar om dom vet om något jobb som skulle passa dig.

De gäller att våga ta kontakt, gå och fråga direkt face to face eller ringa. Om det är något ställe som säger att de inte har något ledigt jobb för tillfälle så kan du meddela att dom gärna får höra av sig om de öppnas något i framtiden.

Lycka till!

Hälsningar Ida

Jag blev ett objekt

Hej, Jag heter Ella och är 13 år gammal. Jag blev våldtagen av en man vid 40 år åldern, sen sålde han vidare mig till en i 60 års åldern. Jag blev på samma gång kidnappad och våldtagen. Jag har skuldkänslor för att inte ha berättat åt min pojkvän att allt hände. Polisen och mina föräldrar vet om det. Men jag vill berätta allt men, hur kan jag göra allt lättare?

Sidor