Här hittar du frågor, kommentarer och svar som gäller Förhållanden och kärlek. Om du inte hittar svaret i dina frågor, kan du skicka din fråga genom Ställ egna frågor -knappen. Frågorna besvaras av ungdomsinformations- och rådgivnings handledare och olika sakkunniga. Din fråga besvaras inom fem arbetsdagar. Du kan lämna en fråga anonymt. Även andra läsare har möjlighet att lämna kommentarer på din fråga. Du kan också fråga privat, då syns inte frågan offentligt på spalten utan du får svar per e-post.

Han vill inte ta min oskuld

Hej decibel.

Det finns en kille jag känner som jag gillar väldigt mycket, som också gillar mig. Problemet med detta är att enda anledningen till att han inte vill vara i ett förhållande med mig är pga han inte vill vara min första (ta min oskuld). Han säger att han inte vill såra mig. Han har dessutom erkänt att om jag inte skulle ha varit oskuld skulle han ha sex med mig.

Borde jag bara avsluta vad det nu är vi håller på med? Jag tycker bara det är så dumt att vi båda tycker om varandra och detta är vad som hindrar oss från att vara tillsammans.

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej!

Tack för din fråga. Ibland kan förhållanden vara knepiga och man kan känna sig sk. rådlös vad ska jag göra. Du undrar om du ska avsluta förhållande ert eller inte. Det är nog en fråga som du bara kan svara på själv . Som råd skulle jag ge dig att prata med honom, berätta vad du tänker och känner. Det kan ju hända att han har samlat en massa press på sig om sex med dig . Att han helt enkelt är rädd att misslyckas att du tycker att han inte var någon speciell. Det är egentligen bara ni som kan göra beslut gällande ert förhållande.
Ha en fin höst och hoppas det löser sig mellan er

Ungdomsinformatör /TiinaP/ reimari.info

Farligt elr går de o leva me de?

Hej! Här kommer en lång rad. Ja har haft problem me min familj ett tag, o vi bråkar hela tiden men de börjar gå fö långt. Ja va jättenära min pappa förr men när ja kom upp i högstadie så fick ja mycke mera pojkkompisar än flickor. Jag ha fått intresse för att köra motocross och att skruva överlag, o de va här di största problemen började. Pappa e jättearg på mig fö dehä o fösöker allti få mig att fara med fammo o "göra stereotypiska lvinnogrejer" medan min pappa o lillebror far o kör cross. Jag drar mig undan så mycket det går, men han blir jättearg om han får höra att jag har vari o skruva på nå elr gjort "stereotypiska karagrejjor" och ibland blir det fysiskt. Min pappa tävlar me mig genom att då jag ber om att tex få köpa nå grejer ti mopeden så köper han C3 t m in lillebror ist som protest. Han låter int mig ha egna åsikter om abort osv om han int samtycker. Mamma har försökat tala me honom men inger verkar gå in. O allt dehä ha bara skada mitt förhållande mellan mig o min bror, fast han är oskyldig. Min mamma o jag kmr inte heller särskilt bra överens annars heller. Dom är inte ofta fysiska men ibland blir det, och ofta onödigt hårt. Jag har pga. Detta lidit av självmordsbenäget beteende och lider av både depression o ångest o nästan allt onödit som påverkar ens liv. Min pojkvän fick mig till terapi men jag kunde inte berätta va som hände hemma eftersom ja e rädd att om jag skulle säga skulle dom konfrontera pappa, och han sku ljuga som han allti gör då han blir konfronterad. Pappa avslutade min terapi utan förvarning eftersom han trodde att jag skulle avslöja nånting.

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej!
Tack för din fråga! Du skriver om tunga saker som händer i ditt liv. För det första så har alla rätt att vara sig själv och rätt att vara intresserad av vad de vill. Du är modig som vågar ta fram detta som händer inom din familj. Du skriver att din mamma har försökt prata med din pappa och att du har gått hos terapi men avslutat det. Det som du beskriver i din fråga är något som du bör söka hjälp för. Som råd skulle jag säga att du kunde prata med någon vuxen som förstår din situation. Nu när skolan har börjat kunde du tala med tex kurator , hälsovårdare eller med någon lärare om din situation.De kan stöda och hjälpa dig och din familj i er situation. Det är också många gånger ett stort stöd om man har någon i den närmaste kretsen av människor som man kan tala med som stöder dig i er situation , t.ex. farmor, mormor, faster eller morbror Har du försökt prata med din far, kanske skulle han förstå din syn på saker och ting. Terapi som du har gått på så tycker jag att du ska fortsätta med, för att orka själv. Ungdomsstationen Klaara är en plats som erbjuder gratis service mångprofessionellt, du kan beställa tid dit via denna länk http://klaara.vaasa.fi/sv

Det viktiga är nu att du inte lämnar ensam i situationen, det är oroväckande också att de behandlar dig fysiskt, något som är helt oacceptabelt.

Ta vara på dig själv och var inte rädd att söka hjälp nu, för sådan situation som du befinner dig ska ingen behöva vara i.

Ungdomsinformatör/TiinaP /reimari.info

Förvirrad över mina känslor

Hej!

Jag och min pojkvän har varit snart tillsammans i 2 år, vi har ett långdistansförhållande just nu. På den senaste tiden har jag varit väldigt förvirrad över vad jag känner för honom. Jag förstår att vi inte är nyförälskade längre. Jag saknar honom inte längre, vilket jag gjorde väldigt mycket i början av vårt förhållande.

Han skickar inte lika långa meddelanden längre, vi har inte så mycket att prata om längre heller. Varje gång jag har frågat varför han är så tyst så får jag alltid som svar "jag har mycket att göra". Han svarar i princip aldrig längre då jag frågar om hans dag eller vad han gör för att få en konversation igång. Vi brukade även skicka selfies ganska ofta i början då vi inledde långdistansförhållande. Nu har han inte skickat en selfie på 2 månader och jag har frågat och frågat efter en selfie, men nej han skickar inte trots hur mycket än jag ber. Selfies var ett sätt för oss att hålla kärleken vid liv. Skypa kan vi inte göra så ofta heller och där blir det också sina tysta stunder. Han säger aldrig "jag älskar dig" längre, vet inte när jag hörde dessa ord sist. Har s åkl art tagit upp detta med honom, men han tar det inte seriöst. Jag har frågat om han inte älskar mig längre, men då får jag bara som svar "är det inte solklart att jag älskar dig och jag har inte tappat känslor". Även varje gång då jag tar upp sånt här med honom, så tror han att det beror på min PMS då jag brukar bli extra känslig då. Men jag kan ju inte ha haft pms i över 1 månad.

Så han är den största orsaken till att jag är så förvirrad över vad jag känner just nu. Kan jag verkligen lita på att han ännu älskar mig, trots att han inte visar så mycket intresse längre? Innerst inne vill jag vara med honom, men känner även att allting står inte helt rätt till längre.

hjälp :( blir tokig

Vad tror ni?
Jag har fallit för en vattuman-man. Folk har hela tiden nämnt att det kommer "gnistor" från oss när vi pratar. Han skojjar ena stunden o pratar djupa tankar efter. Han frågar vad som kommer ske närmaste framtid typ vart jag kommer jobba. Säger hela tiden att jag "säkert är duktig på diverse saker" så som gitarr , laga mat osv. Jag har skrivit till honom några gånger han läste meddelandena och tog inte ens 3 minuter till att han kom till mig och pratade i 30 minuter. Likadant häromdan. Han kom o fråga om jag vsr själv... jag är alltid själv vid den tiden o det vet han. Han fick även samtal men gjorde allt för att inte gå. Han suckade även när det ringde. Det gör han varje gång vi pratar o nån ringer. Nu är det bara så att. Jag har sagt till honom rakt ut vad jag känner för honom. Men han hsr inte svarat på det. Jag me nar... e tt Nej borde väl vara lätt att ge om man inte har några känslor? Kan han vara så otroligt blyg? Enligt kollegor kollar han på mig i stort sätt hela tiden. Jag ringde tex honom en gång för att få ett nummer, han sa att han inte hade det. Hsn kom 5 minuter efter o kollade in felet jag behövde ha hjälp med o ringde numret direkt.. så han hade det redan. Gaaahh jag blir tokig. Vad tror ni? Ska jag ge upp? , eller är han bara riktigt blyg när det kommer till känslor. Man har ju hört att vattumän har svårt för å visa det.
Kram från en grubblande tjej

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej

Tackar för din meddelande.

Förälskelse uplever alla människor i något skede. För en del är det lättare att prata om det än till de andra. Tycker att du var modig som berätta honom hur du känner. Det kan ju vara att han är mera blyg av sig eller vet inte hur han skulle uttrycka sina känslor. Kanke han blev skyggade för du berätta om dina känslor?

Allt du berättar om honom och hur han reagerar när du kontaktar honom låter som han är säkert intresserad av dig. Kanske du kunde kontakta honom igen och föreslå att ni skulle traffa eller diskutera om era känslor. Att träffa och diskutera ansikte mot ansikte är säkert den bästa sätt att prata om förälskelse och kärlek.

Det finns jätte mycket med information om förälskelse och kärlek på Decibel webbplats. Rekommederar att du bekantar med materialet och information:
http://www.decibel.fi/information/karlek-and-sex/foralskelse-och-karlek

Har det så bra och hoppas att allt går bra.

Mika - Ungdomsliv.fi

Jobbig granne

Hej, decibel!

Jag och min mamma bor i lägenhet. På senaste tiden är det en grann gubbe som har börjat krama mig varje gång jag träffar på honom ute, utan att min mamma är med. Så brukar han säga åh du e så go och smeka min kind. Detta upplever jag som väldigt obehagligt och därför har jag försökt att slinka undan några gånger men då brukar han säga jo kom så får jag en kram. Igår så träffade jag honom igen och han öppnade som vanligt upp för en kram. Jag var påväg från affären och det kändes som att han hade väntat på att jag skulle gå förbi hans port. Så han kramade mig som alltid men det som gjorde mig vansinnig var att han gav mig en puss på kinden också och sa att vi borde ses någon gång. Så min fråga är hur blir jag av med denna gubbe. Vad ska jag göra? Jag u pplever hans framträdande som ytterst obehagligt.

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej och tack för din meddelande och frågan

Det kan kännas jobbigt om man möter varje dag en granne som kramar och ger puss på kinden. Förstår att det känns obehagligt.

Du berätta inte i din meddelande om er granne är en äldre man eller i vilker ålder han är. Jag tänkte bara om han är äldre pensionär som känner sig ensam och därför vill krama och bli bekant med dig.

Känner din mamma er granne? Kunde ni kanske någon gång när ni traffar honom tillsammans med din mamma fråga vad han menar med det att han alltid kramar. Du kan ju alltid också säga till honom att du känner dig obehaglig när han kramar och ger kyss på kinden. Om ni ska träffa så ska du ha kompis eller din mamma med dig.

Jag hoppas er granne är bara välvillig och vill ha kontakt med andra grannar eftersom han kanske känner sig ensamhet och vill prata med någon.

Hälsningar, Mika - Ungdomsliv.fi

Känslorna har svalnar

Mina känslor har svalnar för min pojkvän. Känns som vi har aldrig fått till den första förälskelsen, den känslan man har som nyförälskad och svävar på rosa moln. Ur min synvinkel käns det som att jag ljuger ihop allt och att det käns så tillgjort eftersom det blev så här. Har varit tillsammans 6 månader nu. Tänker också på ett tidigare förhållande hela tiden och tror att jag inte har kommit över honom ännu.

Vad skall jag göra???

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej och tack för din fråga

Du funderar vad borde du göra när dina känslor för din pojkvän svalnar. Har ni diskuterat om ert förhållande? Har din pojkvän berätta om sina känslor? Kanske ni båda känner likadant. Om du känner att du inte njuter av ert förhållande så tycker jag att det är dags att prata om ert förhållande och fundera på fortsättningen. I ett förhållande ska vardera vara lyckliga och känna sig bekväm. Öppen kumminikation är en av de viktigaste sak i ett förhållande, när man diskuterar om förhållande och berättar om sina känslor fungerar förhållandet bra.

Hoppas att ni hittar lösning till problemet.

Trevlig veckoslut, Mika - Ungdomsliv.fi

sex 15/19år

jag jar haft på g med en tjej nu ett tag, vi gillar varann osv bara att hon är 15 och jag 19, och vi har myst flera gånger utan sex men senaste gången så bad hon mig att vi ska ha sex, jag sa åt henne att ja vet inte om vi ska ha sex när du är så pass ung än och ja hon blev väl upprörd men ja skämtade ju förståss bort det, men så sa ja ju att vi kom ju överens om att vi kunde sova me varann om vi bara sovd, och attt de va ju hon som sa de och jag höll med... men så sa hon att hon ändrade sig, och vi gjorde de 1 gång nudå, och hon tappade oskulden.
Hur fel var det? och är det straffbart?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej!


Tack för din fråga! Fint att du verkligen tar ett ansvar  och bryr dig om  din flickvän och din fråga visar att du respekterar kvinnor.
Det finns två skyddsåldrar för sex i Finland. Den ena är 16 år och den andra är 18 år.Enligt finska lagen (Strafflagen 20 §6) är den allmänna skyddsåldern 16 år i Finland för att ha sex. Syftet med lagen Strafflagen 20 kap § 6  är att skydda personer under 16 från att utnyttjas av vuxna personer. Ifall  en person är under 18 år och står i beroendeställning till den vuxna till exempel lärareeller tränare  så anses det som sexuellt utnyttjande av barn enligt  Strafflagen 20 kap 5-6 §.
Men som undantag ses det när två unga i nära ålder och i samma utvecklingsstadie har sex frivilligt med varandra så anses det inte straffbart (källa väestöliitto)
I ert fall kan man väl se saken som att två unga personer som är nära i åldern har sex med varandra frivilligt  så då anses det ju inte straffbart.


Ha en fin vinter !
Ungdomsinformatör / Tiina P/ Reimari.info

Kåt 24/7

Hej! Hade en överenskommelse med min pojkvän att vi skulle ha sex högst 1 gång per dag, men derekt vi hånglar med varandra blir båda två så upphetsade så det leder till sex, vi kan t.o.m ha sex 3-5 gånger per dag. Vi behöver hjälp, vad kan detta bero på?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hejsan. Tack för din fråga. Vill först börja med att be om ursäkt över att jag svarar på din fråga först nu. Vi har haft tekniska problem som gjort att svaret dröjt länge. Tycker att det låter som om ni är inne i ett mycket härligt skede i ert förhållande. Att vara kåt 24/7 är inte farligt om båda vill ha sex ofta. Det skulle vara en mycket svårare situation om den ena ville ha sex 5 gånger om dagen och den andra endast en gång i veckan. Du skriver inte hur länge ni varit tillsammans men gissar att inte så värst länge. Många gånger när förhållandet är nytt så blir man lätt upphetsad och man vill kanske ha sex många gånger per dag. Man vill njuta själv och man vill att den andra ska njuta. Sedan när förhållandet pågått en längre tid brukar lusten lite lugna ner sig. Vi är väl skapta så för när man är inne i den där passionerade fasen där ni nu är så kan både skolarbetet och fritidsintressena bli lidande. Skulle vi livet ut ha sex 3-5 gånger om dagen skulle vi inte hinna gå i skola, jobba mm. Pass på och njuta nu om ni båda är av den åsikten att ni har det bra, om det stör er att ni blir så lätt kåta och vill ha sex så ofta, då kan ni ju bara låta i att träffas varje dag.

Sköt om er! Hälsningar Eva-Maria Ungdomsliv.fi

Hur komma över massiv besvikelse?

Hej!

Igår fick jag känna hur äkta besvikelse känns. Jag är så besviken och ledsen, jag har sådan ångest och orkar inte ens äta något.. så besviken är jag.

Det gick till så att vi har ett gäng på 3 personer. Vi hade bestämt under juldag och julannandag att vi först skulle fara ut på baren på juldagen, efteråt sova över hos en av oss och sedan fortsätta på julannandag med brunch och lite dricka. Vi har gjort det några gånger förut och det har alltid varit helt sjukt roligt. Jag såg fram emot det sååååå mycket, vi har pratat om detta sedan oktober och planerat hela december för att få det att gå bra. Jag hade väntat och väntat, och bara föreställt mig hur bra och roligt det kommer bli.

Då kom juldagen, som gick bra. Vi for på baren och sov tillsammans, men på morgonen var en av vännerna konstigt frånvarande och sedan åkte hon bara hem snabbt och sa att hon kollar så allt e bra där och så lovade hon komma tillbaka. Vi lagade brunch med den andra vännen och väntade på att hon skulle komma. Vi skickade och ringde efter henne... till sist svarade hon att hon mår dåligt och måste sova. Låt mig framhäva att hon ALDRIG uppför sig så, hon är alltid med då vi gör dehär grejjerna och är den som kommit upp med alla ideér och planerat. Sedan svarade hon igen inte... vi skickade att snälla dissa inte nu, eftersom vi just pratat om hur det känns då folk dissar en. Några timmar senare svarade hon att hon mår dåligt och att hon måste "samla sig" lite och så skickade och frågade om hon kan säga om hon  är  påväg eller inte.

Det tog 3 timmar att få svar. Och då svarade hon att hon inte kommer. Jag var så besviken. Så besviken på att allt det vi planerat for åt skogen, och vi inte gjorde de sakerna vi skulle göra, så besviken på att hon inte kom fast hon visste hur mycket jag sett fram emot detta, och så besviken att hon hade hjärta att dissa sådär :( Jag kan inte förstå, trodde aldrig hon skulle göra såhär. Så besviken eftersom det var hon som hade kommit på idén om brunchen och jag hade satsat och köpt mycket och bla bakat bröd.

Jag svarade inte på hennes meddelande om att hon inte kan komma, och senare skickade hon igen förlåt, och ännu senare skickade hon förlåt igen. Hon hade alltså nog dåligt samvete över att hon inte kom. Det fick mig på lite bättre humör att hon bad om förlåtelse, och ingen är sur på någon längre. Men jag kan ändå inte låta bli att fortfarande vara så himla besviken. Jag vet inte när jag kommer komma över detta... Jag hade väntat så och föreställt mig om allting. Tanken om att vi över julen kommer ha något så roligt fick mig att orka genom den svarta och dystra hösten, och så blev det aldrig av. Vi fortsatte inte med den andra vännen eftersom jag var så besviken att jag inte ens kunde tänka ordentligt. Jag tog det väldigt hårt jag vet... men jag tycker om denhär vännen så himl  a mycket  , och ibland känns det som hon inte tycker lika mycket om mig. Några tips på hur man kan lätta besvikelse? Jag tror inte detta går om på några dagar....

Orsaken enligt min vän som inte kom var att hon mådde för dåligt och skulle inte ha kunnat äta eller dricka och att det inte var en vanlig baksmälla.. Jag vet inte om jag tror på det eller inte. Jag hoppas att det är sant att det "bara" var det, och hoppas att hon ändå i fortsättningen kommer vilja vara med oss.

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej!

Tack för din fråga!

Du undrar i din fråga hur du kan koma över besvikelsen. Ofta har människorna höga förväntningar om högtider t.ex jul och midsommar. De är ju högtider som de flesta  har traditioner och man förväntar sig att allt ska gå som planerat. Ibland så funkar inte allt som man har planerat  och då blir det större eller mindre besvikelser.

Du skriver att ni hade kul första kvällen och sedan den andra blev inte som du tänkte, synd! Du skriver att din vän bad om ursäkt och att hon skyllde på illamående. Hon valde i detta sammanhang  sin egen hälsa och välmående, vilket är jätte bra. Du kan ju också tänka på det att hon ville ta hand om sig själv, ville inte smitta ner er med eventuell kräksjuka, och hon ville inte förstöra ert kväll med att vara med och må dåligt! Du skriver också att hon inte svarade på 3 timmar. Den naturliga förklaringen är väl att om man mår dåligt så kanske man vill bara ligga och vila. Du kan ju tänka dig själv med spysjuka och att telefonen inte är prioritet nummer ett. 

Om du tänker rationellt på denna situation så tror jag att din besvikelse lättar och du märker att du ändå har en fin vän!

Ha det gott och önskar dig ett riktigt gott nytt år 2016!

Ungdomsinformatör Tiina P

Träffa mänsikor i samma ålder, hitta den rätta

Hej!

Nu har jag en ganska stor och kanske ganska lätt fråga men själv vet jag faktiskt ej.

Jag har nu snart bott ett och ett halft år här och har ennu inte hittat några i samma ålder att umgås med. Jag har träffat en på tider och vi hade något kort, mest sex bara men. Nu skulle jag förstås vilja hitta den rätta elr någon som man faktiskt skulle kunna vara med vän elr nåt mer.

Var skall jag börja?

Kommentera
Visa svar

Ungdomsliv.fi svarar

Hej och tack för din meddelande och fråga.

Jag kontakta lokala ungdomstjänster i Rovaniemi och diskutera med dem om olika möjligheter. Det finns ungdomscenter Monde (Pohjolankatu 6) som är öppet ti-lö kl 16-20 (22). På Monde kan man planera aktiviteter själv med ungdomsledare och delta i olika idrotts grupper. På Monde finns det också sk ”spellokal” Montendo om du är intresserad av digitala spel. Du kan även fråga ungdomsledaren på Monde om olika andra grupp aktiviteter, t.ex om YouTube-gruppen som håller på och planerar en större tube-evenemang. Förstås finns det också andra ungdomslokaler runt Rovaniemi, information om dem hittar du från webbplats: http://nuti.rovaniemi.fi/Nuorisopalvelut/Nuorisotilat

Och att hitta den rätta. Jag tror att när du hittar unga i samma ålder att umgås med, så då blir det också lättare att hitta den rätta. Du ska vara modig och prova vad Monde kunde erbjuda. Ungdomsledaren som jobbar där är jätte hyggliga, de säkert önskar dig välkommen till deras aktiviteter.

Har det så bra.

Mika – Ungdomsliv.fi

Sidor